När man tar med sig sitt samvete in på ICA
Det har kretsat mycket kring mat den sista tiden, nyttig mat. Jag hade för avsikt att ändra min matlivsstil samtidigt med annat för 3,5 år sen, men orken, energin och lusten har inte infunnit sig.
Förra helgen var upploppet på min 2 veckors kickstart och det enda jag orkade göra var att hänga på altanen och laga den mat det stod på menyn att jag skulle. Min granne tillika vän, kom och hängde med mig och vi pratade matintag, bönpasta, chiafrön och att bara köpa 10-15 bitar av smågodis.
Jag bjöd henne på rosévinet och chiagröt, det slutade med att hon gick och handlade det ena nyttigare än det andra.
Idag var det dags för höstens första frukost, nu på det nya stället. Det avhandlades allt från namnbyte, till stödmur, via fläckar på kläderna till vinylskivor. En av oss, hade med sig sin son, hon visade honom noggrant vinylskivorna som låg i backen och förklarade hur en skivspelare fungerade. Däremot lät hon bli att sätta på skivan med Simple Minds, som hon höll i handen.
När frukosten var över, åkte min granne och jag till ICA Älvsjö för att handla. När korgen var fylld med nyttigheter sa jag att jag ville ha godis, 10-15 bitar. Min granne, bevakade mig som en hök, hon var mitt samvete och det var bra.
När jag senare drack kaffe och åt mina bitar godis, tänkte jag "det är nya tider nu".
