Tacksamhet
När jag var på träningsresa i Portugal var det flera föreläsningar, som jag lyssnade på. Ska jag vara ärlig så blev jag rätt trött på det. Alla hade något bra att säga och försökte få fram hur vi ska bli bättre människor.
Flera av dem påpekade också mycket riktigt att det här var DERAS lösning på att få SIN tillvaro lite (eller mycket) bättre.
Jag blev stressad, men försökte att inte bli det.
En kvinnlig föresläsare sa att hon varje morgon, innan hon öppnade sina ögon, tänkte på vad hon var tacksam för just i den stunden, det kunde vara allt möjligt.
Jag kunde inte låta bli att se mig själv, liggandes i min säng och precis när jag öppnat ögonen, bli stressad över att jag glömt att tänka på vad jag är tacksam för INNAN jag öppnade dem.
Jag ser många statusuppdateringar om att vi (som bor och är uppväxta i Sverige) ska vara tacksamma för att vi har det så bra.
Jag tänker inte vara tacksam för att andra har det sämre, jag tänker inte försöka tänka på vad jag är tacksam över INNAN jag öppnar ögonen på morgonen.
MEN..
Jag tänker vara tacksam över mitt liv, som det ser ut för mig och för att jag är den jag är, med fel och brister.
Jag försöker att göra det jag kan för andra, ibland stora saker, men ofta små.
Jag tänker bara vara tacksam!
