Träningsvärk i rumpan och planer för framtiden
Min kompis ville testa pilates men ville inte gå själv, så jag var inte sen att hänga på.
Passet innan var bodypump och det är ju kul och även om min axel inte riktigt är i fas, bokade min kompis både bodypump och pilates på boll, för oss båda.
Jag var orolig för om min axel skulle hålla, så jag tog låga vikter och fokuserade på tekniken. När vi skulle göra knäböj och hålla stången på axlarna, höll jag stången med höger hand, höll ner den vänstra och koncentrerade mig på balansen. En bra balansövning helt enkelt.
Under passet hörde jag Fridas (min fd PT tillika bodybuildare) ord i huvudet: bodypump sliter bara på kroppen.
Jag bestämde mig för att jag inte köra bodypump mer, trots att jag tycker att det är vansinnigt roligt.
Efter bodypumpen, var det pilates med boll och magisk ring. En del övningar kände jag igen, från min egen pilatesträning, men vissa var nya. Mitt stora problem är när instruktören säger något annat än jag har blivit lärd. Jättejobbigt!
Vi koncentrerade oss på ryggövningar, men jag tyckte nog att det blev en del rumpövningar också.
När vi var klara, gick vi hem, eftersom min bil var utlånad till dottern.
Promenaden tog kanske 25 min och vare sig jag eller min kompis, hade reflexer, för dem hade vi glömt hemma i varsin hall. Dåligt, kan man tycka!
Träningsvärken dagen efter kändes och blev en bra påminnelse om att kroppen funkar som den ska!
Just därför eller för ingen anledning alls, bestämde jag mig för att springa New York marathon 2018, ett av min 50 lopp, det året. När jag berättade det för dottern sa hon: det krävs ju flera års träning för det. Precis, svarade jag. Jag har 3 år på mig. På lördag börjar jag!
