Allt eller inget och en ensam häftklammer
Förra veckan lovade jag/hotade jag med, att det här skulle bli en träningsblogg.
Då undrar ju vän av ordning, vad som hände med det, för jag tror ju att ni, alla tusentals (nu tog jag i så jag sprack) bloggläsare vad som hände med den (jag veeet, ni har egna liv och bryr er inte så mycket om mitt).
Men..
Mitt liv är lite "allt eller inget". Jag fick precis höra att jag borde lära mig att det finns mellanlägen, men är inte det väldigt tråkigt? Fast jag borde, jag vet!
För några år sen var det en klok tjej som sa till mig att jag skapar mina egna drama och så är det nog. Fast de senaste åren har någon annan eller något annat, regisserat mitt liv, men nu får det vara slut med det, om jag får ha något att säga till om.
Nu till dagens drama..
Jag skulle fylla på häftapparaten och trodde att häftklamrarna var slut, men chefen visade mig det hemliga förrådet. Jag fick med mig en redan öppnad förpackning.
Eftersom jag är som jag är, hällde jag ut alla klamrar på bordet, fyllde på häftapparaten med alla "småbitar" och la tillbaka alla stora bitar i asken.
Kvar, på bordet, låg en ensam häftklammer, och jag ställde mig frågan: ska jag stoppa den i häftapparaten eller slänga den i papperskorgen?
Idag stoppade jag den i apparaten, men så är det inte varje gång.
Nu kom jag ju från ämnet, träningsblogg eller ej? Eller ej, får det bli, för den här bloggen är lite som jag "allt eller inget"!
