Träning - min kamp
Igår köpte jag nya träningskläder, för jag tyckte att jag var värd det.
När jag var liten så höll jag inte på med någon idrott alls, eller jo, det var den där halva terminen när jag spelade fotboll. Jag spelade en match, gjorde hands som resulterade i ett mål, för motståndarlaget. Min fotbolls- och även idrottskarriär dog lika snabbt som den började.
Senare i livet, under många år, hoppade jag och studsade på Friskis. Inget fel på Friskis, mer fel på mig, kanske.
För 5-6, kanske 7 år sen, lärde jag känna Frida, en fantastisk människa. Hon skickade ut mig tidiga mornar i snöstorm och kyla och jag förlorade en massa kilo, Hon lärde mig om träning och om kost, jag lärde känna mina styrkor och svagheter, lärde mig att jag var en fighter, något som hjälpt mig, många gånger, sen dess. Allt gjorde hon med bestämd, men varsam hand. Hon var grym och jag kommer alltid känna tacksamhet till henne.
Efter det körde jag skiten ur mig, varje pass, 5 ggr/v, mest hela tiden. Jag var besatt av träning, hade årskort på både Friskis och Sats.
Sen sprack allt.
Mitt psyke höll inte för träning och min kropp satte stopp. Jag gick till en pt på Sats, men fick feber inför nästan varje träningstillfälle. Jag bytte till Takkei, men kroppen vägrade följa mig. Det blev en kamp, kroppen sa nej och ingen träning var rolig. Jag började promenera igen, nu var utmaningen att röra mig, men utan prestation.
Sen gick det ett par år.
Jag började köra pilates med pt, i Tullinge, under en sommar. Det blev min väg tillbaka.
Sen drog Eva med mig till Huddingehallen, på aerobic, med rörmokar-Nicklas som instruktör. Kroppen svarade och träningsglädjen kom sakta tillbaka.
I höstas hoppade jag på pilates igen, nu med Anthony som pt, återigen på Tullinge Hälsokälla. Stegvis och sakta blev det roligt. För varje gång blev och fortsätter det bli tuffare. Han säger att han tycker att det är roligt att träna mig och jag tycker att han är grym. Nu har jag börjat med akrobatiska övningar i transformern. Han instruera mig på svengelska, jag tänker att det inte kommer att fungera. Han ger mig inget val, jag kämpar, skrattar och lyckas. Han ser nöjd ut, jag blir glad och får galen träningsvärk.
Idag är pilates med pt "the shit". Sen har jag aerobicen och så löpträningen, då.
Jag är så otroligt tacksam.
Igår köpte jag nya träningskläder och jag är så värd det.
