Att utsätta sig för nya saker
Min nuvunna vän, som jag dejtade i somras, men som snabbt kom att bli en vän i stället, frågade om jag ville följa med på speeddejting. Jag sa ja, men innan vi hann bestämma oss var alla tjejplatser upptagna.
Då föreslog min vän, singelmingel med Match.com, han är medlem, inte jag. När jag åkte från jobbet insåg jag hur nervös jag var. Jag är en social person, men en usel minglare, bland folk jag inte känner.
Jag och min vän sågs på Cityterminalen och tog ett glas bubbel, alltför att lugna mina nerver. Då ringde Cilla, jag frågade om hon hade tid för bröllop i helgen, om jag skulle träffa "han den där". Hon sa att hon inte kunde, men vi kom överens om helgen därpå. Hon lovade att ställa upp som tärna, bröllopsfixaren OCH präst, eller som hon sa: jag är den du vill jag ska vara. Ett uttryck som vi alltmer har börjat använda.
Med hennes ord ringades i öronen och min gode vän vid min sida, stegade jag in på Scandic Grand Central.
Trots att jag hade fått en bekräftelse mailad till mig, stod jag inte med på listan. Inga problem sa en av tjejerna och skrev upp mitt namn, gav mig en drinkbiljett och en "om du inte har något att prata om kan du använda den här"-runda lappen.
Vi gick fram till baren, jag beställde ett glas rött, min vän ville ha äcklig Cider, men se det gick inte, så han beställde oxå ett glas rött. På den korta tiden hade bartendern glömt vad jag ville ha och jag fick upprepa min beställning.
Med varsitt glas rött gick vi in genom det avspärrade området. Min vän sa, om han inte varit med hade fler kommit fram till mig. Hade de, sa jag frågande, jag fattar inte sånt där.
Vi stod där och pratade och tittade på folk, min vän var glad att jag räddade honom från den där brunhåriga tanten och den där blonda kraftiga.
På fm hade min vän frågat mig om han skulle ta skjorta eller inte. Jag svarade, ta ingen skjorta, var dig själv, det är du bäst på.
När vi stod där bakom avspärrningen, påpekade han att det bara var han och någon enstaka till, som inte hade skjorta. Bland annat hade den långa mannen, tröja, han som såg trevlig ut, hade samma färg på sin tröja, som jag hade på min blus.
En man verkade köra hundtricket, någon av tjejerna tog en bild av honom och hans hund. Det var samma tjej som blev tagen på rumpan av en man, som såg lagom sliskig ut.
Min vän sa att en man tittade på mig, jag sa, han ser lite läskigt ut, har inga snälla ögon. Han är nog psykopat sa min vän, så skrattade vi lite.
Efter en stund tog vi oss utanför avspärrningarna för att ta ett glas Cider i baren. Då stoppade en man mig, som frågade om jag skulle gå. Ja, sa jag, jag är inget bra på att mingla, jag är bra på andra saker. Precis när jag sagt det, kom jag på att det inte lät så bra, då plingade det till i mobilen och min vän frågade om han skulle rädd mig. Jag sa, hej då till den tråkige mannen och gick till baren.
Än en gång försökte vi skämta med bartendern (nu en annan), han var lika tråkig han. Vi tog vår Cider och satte oss. Då kom mannen i den vinröda tröjan och ställde sig bakom min kompis, en bit bort. Han stod där, vi tittade på varann, men han kom aldrig fram.
Han stod säkert där i en halvtimme, men han kom aldrig fram. Jag pratade med min vän och tittade på mannen i den vinröda tröjan, men han kom aldrig fram. Två tjejer gick fram till mannen i den vinröda tröjan och började prata med honom, då gick han. Tänk om det var honom jag skulle ha gift mig med, nästa lördag?
